Skrivet av: djupsnack | 08 januari 2010

Viljan är inte alltid att lita på

Vi har haft väldigt intressanta samtal om viljan under julhelgen, som kanske också kan ge nya färger till den så kallade gråa vardagen.

Jag hör ofta vänner här i São Paulo beklaga sig över att de jobbar så mycket att de ”inte har nåt liv”. Den svenska varianten är kanske att ”jag inte har nån tid för mig själv”. Det känns som att de ofrånkomliga vardagssysslorna konsumerar upp all vår dyrbara tid och förhindra oss att göra det vi verkligen vill. Året blir lätt ett enda långt, frustrerande maratonlopp i väntan på nästa semester eller möjligtvis fredagskväll.

Den bok vi läste ur under julhelgen var Frigörelse från viljan av Norberto Keppe. Den är en sann tankeställare. Boken inleds med följande stycke:

”Jag har alltid önskat skriva en bok om viljan, för det förefaller mig som om den är mänsklighetens grundläggande problem. Det verkar som om vi skulle bli lyckliga bara vi fick genomföra vår vilja – och om inte så blir livet ett enda stort lidande. Om vi hade goda önskningar skulle väl allt vara i sin ordning, men eftersom vi alltid vänder oss till det som är ont kommer viljan naturligtvis att föra oss mot tillvarons alla problem. Jag kan till och med säga att vi genom den kan förstöra både civilisationen och planeten.”

Vår vilja är nämligen inverterad*, och söker därför efter lyckan i sådant som inte alls kommer att göra oss lyckliga. Att äta godis till exempel är ju en njutning så länge godiset varar. Men vi blir ju inte lyckliga av det. Det är samma sak med sex, pengar, resor, shopping och fester. Vi blandar helt enkelt ihop tillfällig njutning med lycka, och söker ibland desperat efter nya njutningar när den ena tar slut. Det är också den här inverterade viljan som finner behag i att röka, eller nöje i att exempelvis tala illa om andra. Motpolen till den här inverterade viljan är etiken och förnuftet.

Keppe skriver också att ”de mest olyckliga individerna, de som uppvisar störst problem, är de som vill låta sina egna önskningar styra i livet.” Omvärlden kommer ju sällan att anpassa sig till just min önskning. Jag kommer ihåg en händelse på en segeltur i Stockholms skärgård för många år sedan när en av mina kompisar förstörde hela resan därför att hon hade glömt sitt schampo hemma. Efter mycket hysteriskt gråtande över hur alla andra schampon förstörde hennes hår, hoppade hon av båtturen och åkte hem. Lycklig är den som är nöjd fastän saker och ting inte alltid blir exakt som man tänkt sig.

Tänk efter, vi brottas dagligen med den här inverterade viljan, även i små saker. Vad vill man till exempel helst göra när väckarklockan ringer på morgonen? Eller när någon bjuder på choklad fastän man har bestämt sig för att inte äta sötsaker på ett tag? Eller om man har någon viktig bok att läsa inför ett prov, och det samtidigt är en rolig film på tv? Värre är det förstås när viljan blir till ett beroende eller en ovana som man inte kan frigöra sig ifrån och som kanske får allvarligare konsekvenser. Ibland är det en riktig kamp inombords mellan det där vi vill göra och det vi borde göra. Viljan segrar väldigt ofta.

Och det är lustigt när den här patologiska viljan vinner, för priset är inte alls någon odelad tillfredsställelse. Snart dyker andra känslor upp, såsom samvetskval eller självförebråelser. Och vi lovar oss själva att det här var sista gången. Imorgon, då ska jag bli mer tolerant, mer produktiv, sluta röka.

Västvärlden genomsyras idag av en filosofi som upphöjer just viljan över allt annat. Bara den som kan göra precis vad han vill är riktigt lycklig och fri. Drömmen här i Brasilien är att vinna så mycket pengar på lotteriet Megasena att man aldrig mer ska behöva arbeta. Och barnuppfostran handlar alltmer om att låta barnen själva bestämma. 

I Frigörelse från viljan varnar Keppe för den här tänk-inte-så-mycket-på-vad-andra-säger och du-måste-göra-det-du-själv-vill mentaliteten och menar att det i själva verket är helt tvärtom. Ju mer tid vi har att bara tänka på oss själva, desto större blir problemen, både psykologiska och sociala. Om vi verkligen vill vara lyckliga och framgångsrika så måste vi göra det som är etiskt, för etiken är en naturlig del av vårt väsen. Det är därför vi mår så bra när vi gör något gott – och det är därför samvetet säger ifrån när vi inte gör det.

Så nu är det nytt år, och allting börjar om igen med samma rutiner och samma arbete. Men även om jobbet ibland kan kännas tråkigt, husbestyren alldeles för många, eller fritiden för kort, så behöver man inte våndas över att ”jag inte har nåt liv”. För det här med att arbeta och ”göra rätt för sig” är inte alls bara något gammalt lutherskt påbud för att komma till himlen. Att ta hand om det som är nödvändigt, att göra ett bra arbete, att bry sig om andra och vara hjälpsam är fundamentalt för både hälsa och lycka – även om vi ibland måste gå igenom en hel brottningsrond mot den orubbliga viljan, som lockar med sol och sommar på något helt annat ställe. Viljan är lurig…

God fortsättning önskar Sofie och vi på Djupsnack

*Fler av er har kommenterat omkring det här psykologiska fenomenet med inversion. Det betraktas som Keppes förmodligen viktigaste upptäckt, eftersom han därmed kunde komma fram till flera andra banbrytande slutsatser inom områden såsom metafysik, ekonomi och fysik. Han insåg att vi på ett omedvetet plan vänder upp och ner på olika värden, och att vi har en böjelse för det som är destruktivt. Typiska inversioner är att se ekonomiska vinster som viktigare än natur och människor, eller att betrakta krig som en fredslösning. På samma sätt kan en kärleksdemonstration uppfattas som pinsam eller obehaglig, eller sanningen som en attack.

Annonser

Responses

  1. Hej Sofie,
    Det är så bra synpunkter. Jag stretar iväg till mitt arbete och tar hand om barnbarn med en idé att jag ska göra något annat för mig själv. För att jag ska må bra. Visst är det inverterat!
    Hälsningar Christina Landemalm

  2. Oftast har vi kunskap om vad vi ska göra för att må bra och få ett bra liv. Vi vet hur vi ska få en god hälsa (motion-kost-sömn), ja de flesta av oss vet vad vi egentligen behöver – men varför gör vi det inte? Vill vi inte? Orkar vi inte?
    Är den Viljan ni skriver om egots röst:
    Jag vill ha! Jag vill njuta!
    Jag tror att det finns en liten vilsen röst i alla människors själ som ständigt kör över sig själva. Lyssna på Mig, jag Vill att du ska må bra. På riktigt. Men att förändras och skapa nya bättre vanor är jobbigt för många. Alltså är det lättare att lyssna på Egots vilja att bli tillfredsställt.

    Om man funderar på hur man verkligen vill ha det så kan man använda sin vilja för att se till att det blir så!
    tittili

    • Hej Titti,

      Den Heliga Birgitta har en bön som innehåller meningen ”visa mig vägen och gör mig villig att vandra den”.
      Som sagt, vi vet ofta vad vi borde göra för att må bra och få ett bra liv. Problemet är att vilja göra det…

      Det finns egentligen två typer av ”viljor” enligt Keppes sätt att se det. En är vår naturliga vilja som naturligtvis vill att vi ska må bra och få ett bra liv. Keppe kallar oftast den här viljan för ”etik”.

      Sedan finns det den andra patologiska Viljan, som man såklart skulle kunna se som ett Ego för den tar ofta över i vår personlighet. Som du sa, den kör ofta över den andra rösten som faktiskt vet vad som är bäst för vår hälsa (motion-kost-sömn). Den här viljan är just ute efter omedelbara njutningar, som känns lättare i stunden, men som inte alls gör oss glada i det långa loppet.

      Men frågan är varför det känns tillfredsställande att göra destruktiva saker som att t.ex. röka?

      Det största problemet med den här patologiska viljan är att den inte alls vill vårt eget bästa. Inte bara med hälsan, men också med vårt yrkes- eller kärleksliv. Som när man vill, vill, vill göra något som kanske förnuftet varnar för men som är väldigt frestande just då och sedan ångrar man sig.

      Det är därför det är så svårt att t.ex. sluta röka. På ett medvetet plan skulle vi vilja sluta, för vi vet ju att det är farligt för hälsan. Men på ett omedvetet plan känner vi en njutning i den här självdestruktiva attityden. Psykoanalys handlar mycket om att bli medveten om de här omedvetna avsikterna som sätter hinder i vägen för oss. Man ser dessutom tydligt hur beteendet blir sundare och mer balanserat ju mer självinsikt en person får.

      Men allt handlar såklart om att man i grunden har beslutat sig för att må bättre, att man som du sa följer sin goda vilja. Man kan ju aldrig bli bättre om man inte har lust.
      SOFIE

  3. För mig är viljan kopplad till möjligheten att göra val. Många människor är inte ens medvetna om att de har denna möjlighet. Begreppet vilja kan tolkas på olika sätt. När jag läser ert inlägg så blir jag osäker på vad ni menar när ni beskriver viljan, det känns som en mix av behov, drifter etc. För mig är viljan något mer likt det ni kallar för etik. Att vi kan och har ett ansvar för att göra medvetna val i vårt liv samt att ta ansvar för våra val anser jag grundläggande.

  4. Ojdå, här har vi en intressant blogg som jag har missat. Ska hålla ögonen på.

    Det här om viljan var mycket intressant.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier