Skrivet av: djupsnack | 05 maj 2010

Varför är det så svårt att göra det man måste?

Johan är på en krog med några kompisar. Vid ett-tiden på natten börjar han röra på sig för att gå hem, eftersom han måste upp tidigt för ett viktigt möte. Alla vännerna protesterar högljutt och försöker övertala honom att stanna för bara ”en till öl”. Vad skulle Johan helst vilja göra?

Väckarklockan ringer klockan 6.30. Malin ligger och sover. Vad skulle hon helst vilja göra?

Lisa har bestämt sig för att äntligen gå ner de där obekväma extrakilona. På kafferasten bjuds det på hemmagjord chokladkaka. Lisa har lovat sig själv att sluta upp med alla sötsaker, men vad har hon mest lust att göra i den här situationen?

En mycket rik företagare tjänar sina pengar på virke från ett regnskogsområde i norra Brasilien. Miljögrupper och en liten indianby som beror på den här skogen protesterar mot skövlingen. Vad har den rike mannen lust att göra, fortsätta tjäna pengar på virket eller att lägga ner affären för att bevara naturen?

Tänk nu om Johan i exemplet ovan faktiskt stannar kvar på krogen och kommer hem alldeles för sent. Vad känner han då när väckarklockan ringer nästa morgon? Eller Lisa om hon sätter i sig en stor bit chokladkaka? Förmodligen kommer den där typiska ångern, eller ilskan över att man inte gjort det man lovat sig själv. Motsatsen gäller också, för när vi frustrerar en sådan här vilja och faktiskt gör det vi borde så känner vi oss starka efteråt, lättade.

Det råder alltså ofta en kamp mellan vår vilja och vårt förnuft. Och vilken är starkast? I sitt psykoanalytiska arbete har Norberto Keppe skrivit mycket om det här viljan. 1977 upptäckte han ett fenomen hos människan som han gav namnet inversion. I korta ordalag betyder det att vi vänder upp och ner på vår varseblivning av världen, och ser något bra som dåligt eller något dåligt som bra.

Ett typiskt exempel på inversion är att se pengar och materialla tillhörigheter som viktigare än natur och människor. Ett annat är att värdera folk enbart utifrån vad de äger, och inte för hur de är som människor. Världspotenser är länder med stor vapenarsenal och mest pengar, inte alls det land som uppnått bäst utbildningssystem eller demokratisk struktur. Att miljön förstörs i katastrofal takt bekymrar inte de stora massorna, men om dollarn sjunker en procent så är det panik i världen och står på alla löpsedlar.

Efter upptäckten om inversion började Keppe studera dessa upp och nedvända begrepp inom alla samhällets områden. Även viljan. Är den också inverterad? Vill vi verkligen göra det som är bra? Han publicerade sina slutsatser i boken Frigörelse från Viljan, som är en helt banbrytande bok mitt i vår viljestyrda civilisation.

”Viljan är människans största fiende, för genom den har hon skapat alla svårigheter i sitt liv. Jag vågar påstå att hon använder sin vilja för att komplicera sitt liv”, skriver Keppe.

Cigaretter till exempel. Vi vet att det är väldigt farligt för hälsan, men ändå njuter över en miljard (ja, enligt WHO) människor av rökning. På ett omedvetet plan njuter rökaren egentligen av att förstöra sig själv, och därför är det så svårt att sluta.

På grund av den inverterade viljan är människan självdestruktiv och har lätt för att bli fast i olika beroenden, eller negativa mönster. Vi vet ofta vad vi borde göra, men den här inverterade viljan vill ofta motsaten. Det är därför det är så svårt eller jobbigt att vara produktiv, vara positiv och glad, att göra goda handlingar (som vi ofta ser som ren uppoffring, inte alls något som faktiskt är fundamentalt för att må bra och vara frisk), att spara pengar eller kanske att vara mer generös, att vara hälsosam, att studera något, att utvecklas.

Komiskt enkelt är det däremot att inte göra någonting, att klaga på saker och ting, att skjuta upp viktiga saker, att hålla tyst om problem som måste tas upp, osv.

Det finns en andlig träning, som också används för ledare, som handlar om att frustrera fem viljor varje dag under en vecka. Det vill säga, att ta tag i det där man måste fastän man inte har lust, att ringa till någon som kanske behöver få prata fast man inte alls känner för det, eller att inte köpa det där glasspaketet som man är sugen på, osv. Första dagen är det jättesvårt. Nästan omöjligt. Plötsligt inser man hur fullständigt dominerad man är av sin egen inverterade vilja. Men det gör personligheten märkbart mycket starkare, och ni vet, disciplinerade handlingsmänniskor har mycket lättare för att göra det de borde utan en massa undanflykter och ilska.

Kort och gott, vi mår bra av bra handling, och inte alls av att genomföra alla våra viljor. (Det kan man för övrigt lätt se i barnuppfostran).

Nästa vecka börjar vår internationella konferens som kommer att behandla just inversionen inom en mängd områden. Det första steget är medvetandegörelse om hur den yttrar sig i samhället, och nästa är att agera med praktiska lösningar. Den som vill kan titta även från Sverige, via gratis Internetstreaming. Det är bara att gå in på siten www.stopforum.org mellan den 13 och 15 maj så kan man hitta länken. Missa inte presentationen om Keppemotorn, förresten, de ska visa fler tillämpningar. Eller om psykosomatisk medicin.

Soliga hälsningar från Sofie och São Paulo

Annonser

Responses

  1. tack för dom värdefulla orden!
    ska göra vad jag kan för att vara med på nätet – måste tyvärr arbeta en stor del av tiden.
    mvh
    Marie

  2. Intressant detta…
    En sak jag har märkt är att människor fortsätter gärna göra något som är skadligt så länge de inte märker av några starka, direkta och omedelbara konsekvenser.
    Jag till exempel mår så otroligt dåligt av alkohol, tobak och tom. vanligt socker att alternativet att ”slarva” existerar knappast för mig. Priset för mig att betala är alldeles för hög för att den eventuella korta njutningen ska väga högre.
    De som däremot bara vill undvika den eventuella framtida viktuppgång som kommer knappast att märkas förrän efter många bullar och kakor har inte samma motivation att låta bli den kakan för de kommer inte att må dåligt samma kväll pga sitt val.

    • Ja, verkligen. Och tänk när följderna är så där smygande så att man inte ens förstår att de är en konsekvens av ens eget handlande, t.ex. ekonomiska problem, kanske en skilsmässa, ibland hälsoproblem. Jag känner t.o.m folk som menar att det inte alls är deras fel att de är överviktiga, för de äter minsann ingenting enligt de själva. Jag menar, när som du säger, konsekvensen inte är omedelbar så märker vi inte att vi handlar på ett destruktivt sätt utan ser oss som plötsliga offer när problemen visar sig.
      /Sofie

  3. Ända sedan änglarna gjorde uppror i tidernas begynnelse i himlen, där Satan var den ledande, så har vi människor alltid varit oss själva närmast. Det är jag och mitt eget som är viktigast.
    Dr Keppes bok ”Frigörelse från Viljan” är en oerhört viktig hörnsten att befria oss själva från att vara slav under viljan, som förstör så mycket för oss och framför allt vänder upp och ner för oss
    hela vårt liv och det som utspelar sig där.
    Vi är inte centrum i universum, det är Gud.
    /Lillemor, präst i Svenska kyrkan

  4. Jag tänker att det är viktigt att definiera vad ni menar med viljan, ibland används även ordet lust i texten som för mig är något helt annat än vilja. Jag har kommit i kontakt med begreppet vilja i andra sammanhang där den omnämns som den goda viljan och den starka viljan (inom t.ex. Psykosyntes). ”Viljor” som vi människor kan utveckla för att göra medvetna val för att uppnå positiva mål och resultat, som att gå ner i vikt, motionera mer etc.

    • När man säger att man har lust att göra något betyder det att man vill göra det. Har man inte lust så vill man inte….eller?
      marie

      • kruxet är väl att man måste vara vaksam på sig själv och det man vill göra, hur man vill använda sin vilja. Viljan kan vara mycket egocentrisk och man kan vara blind för vad som är bäst för helheten (och i förlängningen för en själv). Vi lever i en tid då självförverkligande och självupptagenheten hyllas. Vi ska synas och bekräftas av omgivningen annars finns vi inte.
        marie

    • Hej Anne,
      Keppes bok om Frigörelse från Viljan, är en djupgående studie han gjort i sitt långa arbete som psykoanalytiker och där han visar hur vi ofta på ett omedvetet plan ”vill” det som är självdestruktivt. Om man ser på världen och mänskligheten, så ser vi just hur lätt det är för människor att förstöra inte bara naturen, utan relationer, finanser, välmående, eller så små saker som en fest där någon plötsligt förstör den glada stämningen. Vi vaknar aldrig upp på morgonen och tänker ”hur ska jag sabotera min dag idag då”, men vi lyckas ofta göra det ändå. Och det är fundamentalt i psykoanalys att börja få mer medvetenhet om den här omedvetna, patologiska viljan, för den är grunden till destruktiva handlingsmönster som man ibland har svårt att förstå. I barnuppfostran också, där man inte kan låta barn göra allt de vill utan att det ställer till problem för dem senare i livet, med svårigheter att ta frustrationer, att bli odisciplinerad, självisk, att lätt ge upp etc.

      Istället måste man stärka sin ”goda” eller ”naturliga” vilja som man egentligen skulle kunna kalla för vår grundläggande etik, men för att nå dit måste man ha bättre kontakt med sitt inre för vi lurar lätt oss själva med positivt tänkande osv. (Jag vet inte om uttrycket finns på svenska, men det förklarar ganska bra: ”The road to hell is paved with good intentions”.) I Integral Psykoanalys säger man att konsekvensen av ett handlande visar på den egentliga avsikten, fastän den må vara helt och hållet omedveten. Med andra ord, vi är sällan offer för vår situation.
      Sofie

  5. Varje dag börjar med en kamp mellan mitt eget jag och och längtan efter det goda=Gud. I varje människa finns sedan vi kom till ,nedlagt det som är gott, skönt och vackert i Guds ögon. Det svåra är, att kommentera detta utan att dra in Gud, för Han skapade allt och i Honom finns allt det vi behöver för att följa Hans vilja . Det är så enkelt att jag tror vi missar det för den skull. Det är just det du Marie skriver om, självförverkligande och vad vi själva vill , som ligger i vägen. Det blir så komplicerat, när vi skall bestämma och styra, för för det mesta går det åt skogen, när vi gör det.
    Det är den stora fråga jag funderar över nu, hur vi skall komma åt Gud eller vad man vill kalla det för bakom allt som trilogist. Vägen dit.. Det är en stor fråga, vi får se,om jag kommer på något , som kan visa i den riktningen. Problemet är ju, att Sverige är så hyperkänsligt att tala om något övernaturligt som Gud. Det är ett fängelse vi skapat oss själva. Det är något vi måste finna vägen ut ur. Mänga hälsningar Lillemor.

    • I Sverige har vi den officiella normen att Gud är en skapelse av religiösa (sinnesförvirrade?) personer och grupperingar. Alltså – Gud finns inte. Därför blir alla debatter snedvridna. Därför kan man inte heller skilja mellan människors påfund (klädsel, kost m.m.) och vad Gud är -allomfattande kärlek (som vi alltför ofta avvisar) för oss att ta emot.
      Varma hälsningar
      marie

      • Tack Mari för ditt svar. Varma hälsningar Lillemor till er alla på kansliet.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier