Skrivet av: djupsnack | 04 november 2014

Kvinnans projektiva identifikation

Melanie Kleins största upptäckt inom det psykologiska behandlingsområdet är frågan om projektiv identifikation, det vill säga, när individen överför på någon annan sitt eget patologiska beteende och ser honom som upphovsmannen till sina egna krämpor. År 1946 framförde Klein officiellt en studie på British Psychoanalytical Society med titeln “Notes on some schizoid mechanisms” (kommentarer angående några schizoida mekanismer) och visade att ett barn inte bara vill förstöra modern, utan också dominera henne (Dicionário de Psicanálise, E. Roudinesco och M. Plon, s. 366). I den här processen ser individen sina aggressiva och destruktiva tendenser i den andre (i allmänhet hos de närmaste: föräldrar, make eller maka) och börjar attackera honom eller henne, som om han eller hon vore skyldig till alla hans problem.” (Alla sjukdomars ursprung, Keppe, N, 2001, s.109)

Problemet med projektiv identifikation existerar naturligtvis i både kvinnor och män. Emellertid skulle jag här vilja fokusera mer på kvinnans projektiva identifikation riktad mot mannen. Kvinnan har en benägenhet att se sina problem i mannen. Hon vill gärna känna sig som ett offer. Eftersom kvinnan dessutom behärskar konsten att uttrycka sig väl med ord och vet hur man manipulerar känslor, så lurar hon lätt andra människor att tro att hon verkligen är ett offer. Hon är ofta mer maskerad, medan mannens patologi visar sig tydligare vid första anblick. Kvinnan ses nästan som oklanderlig och det är så gott som förbjudet att kritisera en kvinnas beteende, vilket får skadliga följder för kvinnan själv.

Här om dagen talade vi under en av mina lektioner om neurotiska beteenden på arbetsplatsen och ett exempel på en neurotisk attityd är när en person inte tar hand om sin hygien. En av mina elever, en man i 25-årsåldern, berättade då att en kvinna på hans jobb hade vanan att ta av sig skorna varje morgon då hon anlände och att det då luktade fotsvett i hela kontoret. Jag frågade om han inte hade sagt något för att informera kvinnan om stanken och han sade att han naturligtvis inte påpekat någonting, eftersom det var en kvinna. Om det hade varit en man hade han utan vidare sagt det, men i det här fallet kände han sig illa till mods. Det var intressant att han hade uppfattningen att man alltså inte längre borde säga sanningen till en kvinna. Var det så att kvinnan blivit så bortskämd att hon borde “skyddas” från sanningen? Och vilka konsekvenser kunde det få för kvinnan själv? Skulle inte det kunna göra henne mer alienerad och problematisk? När man inte ser ett problem, så växer det och när man har medvetenhet om ett problem så kan man lösa det. I samhället hade alltså mannen en fördel i att hans patologi kommenterades.

En annan elev, en kvinna i 40-årsåldern, talade under lektionen om hur enormt svartsjuk hon var på sin man. Hon litade inte på honom och trodde att han hade många kärleksaffärer utanför äktenskapet. Hon tittade alltid i hans fickor, letade efter kyssmärken på hans skjortkrage, läste hans e-mail och SMS, grälade med honom dag och natt och anklagade honom för otrohet, utan att egentligen ha något konkret bevis. Jag frågade henne om hon inte trodde att det kunde vara en projektion. “-Menar du att det egentligen är jag som skulle vilja vara otrogen och projicerar min vilja på min man?”, frågade hon förundrad. “-Ja, precis. Det är vanligtvis en enorm projektion som ligger bakom överdriven svartsjuka.”, svarade jag.

För några veckor sedan läste jag i Dagens Nyheter att några kvinnor stämt ett badhus, eftersom badhuset inte låtit dem vara i poolen utan bikiniöverdel. Kvinnorna tyckte att det var otroligt orättvist, eftersom männen ju fick simma med enbart badbyxor och bara bröst. Jag tycker att det är ett exempel på en löjlig avundsjuka gentemot mannen. Istället för att kämpa för att åstadkomma något konstruktivt, ägnar en del kvinnor sig åt att rivalisera med mannen. De tycker på något vis att han är skyldig till deras eventuella misslyckande i arbetslivet, i familjen och i förhållandet samt till deras missnöje med livet i allmänhet. Egentligen beror en persons misslyckande och otillfredställelse mest på personen själv. Om vi vill bli bättre människor eller åtminstone bli friskare och må bättre, bör vi ta mer ansvar, interiorisera våra problem och älska vår nästa. Sankt Augustinus sade att enbart den interioriserade människan är en god människa. När vi hör personer tala illa om andra och anklaga dem på ett aggressivt sätt, bör vi därför alltid fråga oss om det inte handlar om en projektion d.v.s. att de egentligen talar om sig själva.

För att veta mer om projektiv identifikation läs gärna Norberto Keppes bok ”Alla sjukdomars ursprung” och för att fördjupa era kunskaper om kvinnans patologi, läs Claudia Pachecos bok “Women on the Couch”

MVH,

Anna Lindquist

Annonser

Responses

  1. Mycket Intressant, bra och viktigt.
    Finns det djupstudier i vad som är könsrelaterat? Nedkokade till direkt relevans?
    Problemet är jú på ett mänskligt plan, och särskillnaderna är oerhört intressanta på en personlig nivå, men en uppdelning (hon/han) gör att för många parametrar kommer in för att nå snabba resultat.
    Det var med stor glädje jag läste Lillian.B.Rubin´s Nära Främlingar, för länge sedan.
    Faran med böcker som inte görs till en direkt ERFARENHET! blir att mentaliseringen skapar en värdelös övertygelse om förståelse och insikt. Det var länge sedan jag läste böcker men Norbert´s Alla sjukdomars ursprung, känns som ett ”måste”.

  2. Hej Stefan! Vad kul att du tyckte att texten var intressant.Och tack för boktipset. Jag blev nyfiken pá att läsa Lillian B Rubin´s Nära främlingar.
    Som jag skrev, rekommenderar jag även boken ”Women on the couch” som behandlar mycket det som är könsrelaterat. Boken är skriven av psykoanalytikern Claudia Pacheco, som med över 30 árs erfarenhet av att ta emot mánga kvinnliga patienter skrev boken, som analyserar främst den kvinnliga patologin och förklarar t.ex. varför män ljuger för kvinnor och andra intressanta teman,
    Kram, Anna Lindquist


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier